Årets familjedag på belgiska skolan i Kigali (l'E.B.K. = l'École Belge de Kigali) var utformad som ett salgs cluedo. Vem är det som mördat gymnastikläraren, med vilket vapen och var någonstans? Eller inte mördat -  man gjorde det barnvänligare än så; vem har förtrollat henne så att benen blir som gele? Alla gick runt på olika stationer och gjorde olika aktiviteter: dragkamp, blindbock, balansövningar, "Fångarna på fortet", musikfrågesport, m.m Och om man vann en aktivitiet kunde man få fråga lekledaren efter ledtrådar, typ: "jag tror att Madame Rita har gjort det, med en förgiftad ros, på Planet Club" Trevlig idé, men lite överambitiöst med ungefär 40 "gärningsmän", 30 tillhyggen och 50 platser att välja mellan... Barnen var dock entusiastiska och kutade runt på alla stationer och utbytte information med varandra. Däremellan åt de glass och spunnet socker ("pappas skägg" på franska). Vi andra minglade mest runt och pratade och fikade.

Mitt på dagen var vi iväg och simmade en sväng.

Och dagen till ära hade undertecknad norsk sløyfe fastnålad på blusen. Men fick kommentaren att jag mest såg ut som en friesisk kossa som vunnit pris på jordbruksutställning...

På kvällen var det lottdragning i skolans lotteri. Vi hoppades på att vinna förstapris, en flygresa till Europa, så att undertecknad skulle ha en chans att träffa familjen i sommar. Men icke. Roligast var att skolans vaktmästare, trotjänare som varit anställd 24 år, vann en av högvinsterna (en resa till Zanzibar).

/Mamman

Just nu sitter jag på kontoret och hör muezzin ropa ut fredagsbönen från moskén som ligger någon kilometer härifrån. Han sjunger fint. Helgkänslan börjar infinna sig på kontoret. Efter den gemensamma fruktlunchen kommer alla att skynda sig att avsluta veckans arbete, och har man tur så kan man ta sig hemåt vid 15-tiden istället för 17 (eller 18...)

Det är ungefär 5% av Rwandas befolkning som är muslimer. Intressant nog så deltog muslimer nästan inte alls i slaktandet under folkmordet 1994. Till skillnad från anhängare till katolska kyrkan (majoriteten av rwandierna) eller diverse andra kyrkor (anglikanska, metodister, pingstvänner, osv)... Just i år har pressen ökat på påven att be om förlåt för de brott som katolska präster och nunnor gjorde sig skyldiga till under folkmordet (lämnat ut församlingsmedlemmar till Interahamwe, tänt eld på sina egna kyrkor med fullt av folk inuti, deltagande i mördandet på andra vis). Hittills har det varit tyst från det hållet, och katolska kyrkan sliter med denna mörka historia. S.k revival churches, dvs olika frikyrkor med slagkraftiga budskap, mediamedvetna predikanter och diverse aggressiva rekryteringsmetoder har fått många medlemmar de senaste 10 åren. Medlemmar som inte upptäcker förrän senare att en av deras viktigaste uppgifter tycks vara att bidra med pengar.... (Want to be rich? Found a new church!)

Enligt BBCs hemsida var det idag FNs internationella dag för familjen, och detta betyder i afrikansk kontext den utvidgade familjen. Dvs alla mostrar, mormödrars systrar, kusiner, kusiners kusiner, jämnåldriga från samma by, eller vad det nu kan vara, som räknar in i familjekretsen. Och som man förväntas ta ansvar för, komma på bröllop och begravning hos (=betala en stor del av kostnaden), betala skolavgifter för, fixa jobb åt ifall man har kontakter, låna ut sin bil till, konsultera innan viktiga beslut, osv. Men å andra sidan själv få hjälp ifrån om man behöver.

BBC frågar lyssnarna/läsarna om de upplever den utvidgade familjen som problematisk eller som en fördel. Inte oväntat finns två falanger här. De som har mest problem är de som bor i Europa och vars släktingar i olika afrikanska länder förväntar att den som bor i Europa tjänar massor av pengar och bör skicka en stor del av dessa till släkten. Medan verkligheten i Europa förmodligen ser helt annorlunda ut.

Vi firade extended family day genom att äta middag ihop med några andra från storfamiljen "skandinaver i Kigali", inklusive den för närvarande yngsta medlemmen av denna familj; ännu inte ett år gammal.

Igår låg åskan i luften hela dagen och lillasystern plågades av sin huvudvärk. På kvällen brakade det riktiga ovädret loss vid 19-tiden, och höll sedan på en stor del av natten. Höga åskknallar, blixtar som lyste upp hela huset, störtregn. Ingen av oss sov något vidare i natt.

Vi har firat lillasysterns födelsedag med kladdkaka och skattjakt. Ledtrådar, pusselbitar och diverse nycklar till inlåst skattkista, tog 4-5 gånger längre tid än vanliga skattjakten där barnen bara rusar från plats till plats och som enbart blir svår pga att undertecknad är krattig på att rita. Lustigast var fågeln (yellow-fronted canary) som plöstligt for ut från sitt bo gömt bland klängväxterna och med någon cm till godo passerade ansiktet på en av gästerna, när alla sökte efter nästa ledtråd inuti en av de blå blomman-för-dagen som redan slagit ihop sig på eftermiddagen efter den kraftiga regnskuren.

Solig söndag.

/Mamma

Pays des milles collines! Som synes i akut behov av terrassering och andra jordbruksåtgärder...

Campinghelg på en ö i Kivu-sjön tillsammans med en annan svensk familj.

Å ena sidan: fint väder, kristallklart vatten, långa simturer runt ön, grillad tilapia, trevlig samvaro med sympatiska vuxna och rara barn, lägereld med korvgrillning, stjärnklar himmel med Södra korset och upp-och-ner-vänd Karlavagn, rött sken ur Nyiragongos krater mot natthimlen.

Å andra sidan: oväsen från övriga 10 campinggäster (högljutt prat och skratt, musik med genomträngande basljud) nästan hela natten fram till drygt 03.30 - väldigt lite sömn..., strul med båttransporten tillbaka som lämnade en trist eftersmak till en annars trevlig helg, hemväg till Kigali som kändes ungefär dubbelt så lång som ditvägen.

I år blir det inget ordnat Valborgsfirande här i Kigali, så ikväll får vi väl elda på en myggspiral på terrassen och steka ett par korvar på spisen. Trädgården är så liten att den inte har plats för någon riktig brasa. Mellansyster skall ut med kompisar, så vi blir bara tre personer hemma.