I lokalen precis bredvid yrkesutbildningen i sömnad finns en av slumområdets många, många "bio-salonger" som har öppet hela dagen och kvällen. Eller i alla fall så länge elen fungerar eller det finns diesel till generatorn. Ljud av skottstrider och sk stämningsmusik tränger ut. I dörröppningen trängs småpojkar (inga flickor förstås, de är som  vanligt strängt upptagna av att hämta vatten och ved samtidigt som de kånkar sina småsyskon på ryggen...) och försöker få en skymt av filmen. De saknar de 50 Burundifranc (35 öre) som inträdet kostar men vill ändå hinna se lite innan de blir bortmotade. Och vad ser de? CD-fodralens omslag sitter uppklistrade utanför för att göra reklam för "bions" repertoar. Allt är värsta sortens våldsfilmer, uppblandat med en och annan asiatisk monsterfilm. Detta är knappast vad man behöver i ett land som till helt nyligen varit drabbat av 15 års inbördeskrig och ett mer "lågintensivt" folkmord än grannlandet...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är jag hemma igen (i snön och kylan...) - hamnade inte i den del av landet som ser ut som på bilden i förra inlägget, utan i delar som mer liknar vad jag känner till sedan tidigare från andra länder i samma världsdel. Platt, torrt, soligt och d...

Undertecknad fick idag en trevlig "julklapp" i form av besked att det inom kort bär av till sydligare breddgrader. Plus 50 - 60 graders skillnad i temperatur mot härhemma i Sverige blir skönt för en vinterhatare. Och lite nya vyer jämfört med tidigar...

Äntligen kom jag iväg på den efterlängtade återresan till Burundi! Utsändande organisation ändrade förutsättningarna när vi redan påbörjat resan i juni, så det var bara att återvända hem från Bryssel och vänta några veckor...   Nu har vi knappt t...

Se på detta utmärkta inslag från norsk TV, de första 7,5 minutrarna....