Idag efter simturen (kryssandes kors och tvärs mellan mängder av skollediga, plus fightades med tre äldre kineser om de sista handdukarna) bjöd vi med en korttidskonsult hem på middag. Han är från ett litet europeiskt land och har tidigare bott långtid såväl här i Rwanda som i DRC. Arbetar med mikrobiologi och labbfrågor. Hans två döttrar gick skolåret 2006/2007 i samma klasser på Ecole Belge som Lillasyster & Mellansyster.

Det var inte så upplyftande att höra honom berätta om utförsbacken på det nationella referenslaboratoriet. Är grundproblemet den extremt hierarkiska traditionen i detta land som gör det besvärligt för folk att ta egna initiativ?

Ett annat exempel var läkarna på distriktssjukhuset där han jobbat tidigare som under jourerna uppmanade sjuksköterskorna att lösa problemen själva varje de gång de ringde, och sedan dagen efter på morgonens genomgång skällde ut dem för att ha fattat fel beslut...

Som kontrast hade vi även två yngre krafter hemma som entusiastiskt berättade om den framtidsworkshop de under dagen haft med landsbygdsbefolkningen i norra Rwanda. Alla tror att framtiden blir ljus ifall man kan få råd med en ko.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är jag hemma igen (i snön och kylan...) - hamnade inte i den del av landet som ser ut som på bilden i förra inlägget, utan i delar som mer liknar vad jag känner till sedan tidigare från andra länder i samma världsdel. Platt, torrt, soligt och d...

Undertecknad fick idag en trevlig "julklapp" i form av besked att det inom kort bär av till sydligare breddgrader. Plus 50 - 60 graders skillnad i temperatur mot härhemma i Sverige blir skönt för en vinterhatare. Och lite nya vyer jämfört med tidigar...

Äntligen kom jag iväg på den efterlängtade återresan till Burundi! Utsändande organisation ändrade förutsättningarna när vi redan påbörjat resan i juni, så det var bara att återvända hem från Bryssel och vänta några veckor...   Nu har vi knappt t...

Se på detta utmärkta inslag från norsk TV, de första 7,5 minutrarna....