Den som kommer till Kigali för första gången slås av hur fina vägar staden har och hur rent och prydligt (renare än svenska städer) det är. Kigali har en ambition att bli Afrikas Singapore, så följdaktligen är det förbjudet att kasta skräp, spotta tuggummi (tror jag) och att gå på gräsmattor. Vår bokförare fick nyligen sitta 3 timmar i häktet och betala motsvarande 130 kr i böter för att de s.k "local defense forces" (= en slags ordningsvakter) påstod att han gått på grässträngen mellan körbanorna när han korsade gatan...

(Att det även är förbjudet att vistas barfota på offentliga platser har förresten lett till ett nytt yrke i anslutning till alla marknader runtom i landet: skouthyrare till marknadsbesökare.)

Efter att man vant sig vid fina vägar och skräpfrihet brukar nästa observation vara den extrema byggboom som pågår i Kigali. Det ena huspalatset efter det andra uppförs; ju fler balkonger, snedtak, extrafönster, konstiga pelare och mystiska trappor huset har desto bättre. Var och en sin egen arkitekt tydligen... Även stora kontorskomplex byggs i varje stadsdel, dock utan att de som färdigställs lyckas hyra ut speciellt många lokaler. Stora glasfasader är mest populärt, därnäst kommer kakelplattor utanpå fasaden...

Man undrar varifrån pengarna till dessa bygginvesteringar kommer? Landets jordbruk uppges vara basnäringen (med exportgrödor som kaffe och te) men produktionen är pinsamt låg och exporten av kaffe och te blygsamt mer än marginell. Det finns knappt några industrier och även tjänstesektorn och turistnäringen är klent utvecklade.

Idag besökte vi det senaste beviset på att det är ett STORT glapp mellan delar av huvudstadsbefolkningen och majoriteten rwandier som är fattiga och bor på landet (enligt en UNDP-rapport från början av 2007 har - trots en stark ekonomisk tillväxt - hela 600 000 människor i Rwanda fått det sämre än för fem år sedan). Kenyanska stormarknadskedjan Nakumatt (som f.ö började som madrassfabriken Nakuru Mattresses och på den tiden vi bodde i Nairobi i början av 1990-talet var en enkel butik med lagerhyllor och basic sortiment men nu har flera jättestora shoppingcentra i Nairobi) öppnade sina portar i UTC shoppingcentrum nere i centrala Kigali. Även här kostar ett paket Kellogs cornflakes i storleksordningen 80 kr, och en liten burk kenyansk youghurt går loss på 25 kr...

Undertecknads teori om bygginvesteringspengarna meddelas på denna site i oktober.

/Mamman

Lillasystern som flyttat härifrån har idag avverkat första skoldagen i Sverige. Hon var förvånad över att man bara använder blyertspennor i svenska skolan (och att man FÅR pennor och suddis, inte behöver köpa allt själv), i två års tid har hon ju skrivit med bläckpenna. Alltså riktiga bläckpatroner, inte kulspets. (Jo, det finns en slags suddpenna för bläck, så man kan faktiskt korrigera om man skrivit fel)

Undertecknad är kvar i Rwanda/Burundi/DRC en och en halv månad till. Idag kom en regnskur, så snart kanske torrtiden är slut. Hinner det blir grönt och blommande i Akagera innan jag åker?

/Mamman

I lokalen precis bredvid yrkesutbildningen i sömnad finns en av slumområdets många, många "bio-salonger" som har öppet hela dagen och kvällen. Eller i alla fall så länge elen fungerar eller det finns diesel till generatorn. Ljud av skottstrider och sk stämningsmusik tränger ut. I dörröppningen trängs småpojkar (inga flickor förstås, de är som  vanligt strängt upptagna av att hämta vatten och ved samtidigt som de kånkar sina småsyskon på ryggen...) och försöker få en skymt av filmen. De saknar de 50 Burundifranc (35 öre) som inträdet kostar men vill ändå hinna se lite innan de blir bortmotade. Och vad ser de? CD-fodralens omslag sitter uppklistrade utanför för att göra reklam för "bions" repertoar. Allt är värsta sortens våldsfilmer, uppblandat med en och annan asiatisk monsterfilm. Detta är knappast vad man behöver i ett land som till helt nyligen varit drabbat av 15 års inbördeskrig och ett mer "lågintensivt" folkmord än grannlandet...

När man är ute i fält på diverse inspektionsbesök händer det att man blir förärad presenter av den fattiga målgruppen. Även om det känns en aning kymigt att ta emot snygga korgar som om de sålts kunnat inbringa minst 10 $, kan det vara ännu besvärligare med levande djur. Jag minns de tre getterna i Kenya som jag och kollegorna trott vi sluppit undan sedan vi sa att vi inte hade plats för dem i bilen. Två dagar senare stod de på ett pick-upflak utanför kontoret i Nairobi, vederbörligen behandlade mot "ticks" (=fästingar, modell större). Eftersom kollegorna bodde i lägenhet, blev det undertecknad som fick hysa getterna i trädgården tills vi kunde ordna barbeque för personalen någon vecka senare...

Idag när vi invigde en BB-klinik 50 km från Goma i DRC, fick jag och representanten för vår lokala samarbetsorganisation varsin stor kalkontupp. Som vi förväntades hålla i. Min började förstås flaxa och sparka med fötterna så jag släppte honom, men inte innan han hann med att tillfoga mig några långa rivsår på armarna. Tur jag alltid har med handsprit i fält.

Vi åkte på campingtur även denna helg. Till Akagera National Park. Till skillnad från förra året då det regnade jämt, har det i år varit torrt ett par månader under den tid som traditionellt skall vara torrperioden. Så det var torrt gräs, torra träd, uttorkade vattenhål och dammiga vägar. Inte mycket djur - antar att de flesta nu håller sig i träskområdena i utkanten av parken mot gränsen till Tanzania. Där finns inga vägar men ganska mycket vegetation (och vatten). Följdaktligen såg vi inte speciellt mycket djur. Men vi blev desto dammigare och smutsigare själva, så mycket att vi betalade för att använda duschar och pool på turist lodgen. Trots att priset har ökat till det dubbla sedan government sålde ut hela parken och lodgen till affärsmän från Dubai.

Det vi såg var: några giraffer, zebror, topis, water bucks och flodhästar. Många babianer, vervet monkeys och impala antiloper samt många olika sorters fåglar. Enstaka bush buck, reed buck, duiker och en hare. Inga elefanter eller bufflar.

Tältplatsen invaderades av ett stort gäng amerikanska ungdomar som höll låda både sent (vid 23-tiden) och tidigt (mellan 05.00 och 06.00 när de packade ihop sina tält). Förutom det så var det en trevlig campingkväll med lägereld (några tidigare campare hade misslyckats, så en stor del av närliggande terräng var svartbränd) och grillning av korv & vitlök. Det var mulet så vi såg inte Södra Korset denna helg heller.